Truckar
Traditionell materialhantering
Ett klassiskt inslag på ett lager är palldragaren, eller lyftvagn som den också kallas. En palldragare kräver som namnet upplyser, att en person drar eller skjuter en pall i färdriktningen och dragaren är konstruerad för gods upp emot ett par ton vilket gör att arbete med en palldragare är tungt och slitsamt.

Våglyftvagn Atlet PWC 20
För att minska belastningen på den person som handhar pallar på den här nivån finns elektriskt drivna låglyftare.
En låglyftare liknar en palldragare med skillnaden att höjning och sänkning av gafflarna sker utan den vertikala pumprörelse som präglar arbetet med en palldragare.
Dessutom har låglyftaren egenskapen av egen drift, varefter ännu ett arbetsmoment tas bort, nämligen dragandet och skjutandet av en lastad eller olastad lyftvagn (även om den låga friktionen mellan palldragarens stålhjul och ett lagergolv underlättar hanteringen när man fått lite fart).
Låglyftare - Plocktruck
Låglyftare kommer i flera olika utföranden och kallas olika beroende på vem som är tillverkare samt vilken sorts hantering lyftaren är byggd för: Några exempel utan närmare förklaring är; låglyftande åktruck, ledlåglyftare, ledlåglyftare med vikbar styrarm, låglyftare med åkplatta eller förarplattform.

Låglyftare Atlet CRW 3707
En låglyftare har inte ett par frihängande gafflar som t.ex. en motviktstruck har, istället har en låglyftare ett par fast monterade stödben och gallarna sitter i ett stativ inuti trucken. Utan ett högre stativ som på en vilket ger en maximal lyfthöjd om ca 25 cm.
En låglyftare passar bäst på släta och stabila underlag t.ex. ett betonggolv. Det är även möjligt att köra utomhus om beläggningen är någorlunda jämn.
Säkerhetsmässigt är en ståplatta eller sittplats att föredra. Fördelen är att föraren kommer upp ett par decimeter och får bättre överblick av både godset och närmiljön.

Lågplocktruck med saxlyft Atlet Tempo PPS
En plocktruck (ovan) används vid plock av mindre gods, vanligtvis direkt mot en eller flera kundordrar. Föraren kör från hylla till hylla medan godset lagras på en pall eller i en bur bakom föraren. Plocktruckar används bland annat på Würth:s lager i Örebro.
Staplare - Stödbenstruck
Staplare är nästa steg efter låglyftare. Med en mast (även; stativ) ges staplare ökade möjligheter att lasta och lossa lastbilar utan behov av lastkaj eller plattformar som har jämn höjd med platsen där lastpallen finns.
En staplare kan även, likt en låglyftare, innebära att operatören går bakom trucken, står på en vikbar förarplatta eller kör trucken sittandes.

Ledstaplare Atlet Nova TSP
Med staplare menas här en truckar som liknar en låglyftares men som har ett stativ som möjliggör högre lyft än vad en låglyftande truck klarar av. Ytterligare en benämning på denna truck är "terminalstaplare".
Maximal lyfthöjd för en staplare ligger runt sex meter med en maximal lyftkapacitet på mellan ett och två ton beroende på fabrikat och modell.
Skjutstativtruck
Skjutstativtruckar används där lagerlösningen innebär minimalt med utrymme i vissa truckgångar och där höga lyfthöjder krävs. Trucken liknar i mångt och mycket den hos en staplare, med den skillnaden att gaffelstativet inte bara kan flyttas vertikalt utan även horisontellt.

En skjutstativtruck är lämpad för arbete i djuplager eller andra utrymmesbegränsade platser. Med hjälp av skjutstativet kan trucken köras intill pallställgare och lassa eller lossa en pall som står i det bakre läget.
Motviktstruckar (Counterbalance Forklifts)
Motviktstrucken är den truck som kanske bäst representerar bilden av hur en truck ser ut och fungerar. En motviktstruck utmärker sig, precis som namnet avslöjar, med att ha en motvikt. Motvikten är en integrerad del av konstruktionen och hjälper till att skapa balans vid lyft av last på gafflarna.

Motviktstrucken har som redan nämnts en motvikt integrerad i sin konstruktion. Motvikten behöver inte nödvändigtvis vara en ingjuten del av ramen, motvikten kan även utgöras av batteriet.
Därför är det viktigt att vid byte av batteri, se till så att en batteri med rätt vikt används. Förväxlingar och felanvändning är mest sannolikt vid användning som inte innebär att trucken ställs på laddning över dagen/natten. Ett batteri som till utseendet är lika ett annat batteri kan i själva verket ha olika vikt.
Motviktstruckar kan ha tre eller fyra hjul, ha el-, förbränning-, eller gasolsmotor och utrustas med en flera olika tillbehör, t.ex. gaffelspridare och rull- samt klämaggregat.

En motviktstruck är bra när tungt gods ska hanteras, på såväl låga som höga höjder. Motvikten hjälper till att skapa balans vid höga lyft och välutvecklade motviktstruckar har avancerade framaxlar som vrider sig vertikalt när masten/stativet tiltas framåt eller bakåt.
Det finns motviktstruckar som väger mellan ett och fem ton (vissa modeller mer än så) beroende på modell och drift, vilket ger lyftförmågor på mellan 500 och 3000 kg. Det är svårt att ge några exakta siffor efter som det är flera saker som spelar in när maximal lyftförmåga ska bestämmas.
I varje truck ska det finns ett diagram som anger vilken vikt som får lyftas till vilken höjd när tyngspunktsavståndet är ett bestämt värde. Tyngdpunktsavståndet är det avstånd som går att mäta mellan gaffelhälen och godsets egen tyngdpunkt. Överskrids dessa ramar för trucken riskerar den att välta!
Övriga truckar
Truckmarknaden svämmas över av modellvariationer. En möjlig förklaring till det att det finns lika många behov som det finns verksamheter. En del företag klarar sig med ett par palldragare, andra vill ha låglyftare och större aktörer vill ha motviktstruckar eller i fall där t.ex. containers ska hanteras behövs det så kallade reach stackers.

