Lastbärare
En lastbärare är en enhet för att hålla samman gods under transport och lagring. Exempel på lastbärare container, flak och lastpall (eller bara pall). Enhetslast definieras som "en sammanhållen last från avsändare till kund."
Lastbärare tillverkas efter bestämda standardmått, så att en lastbärare tillverkad i Indien utan problem kan användas för transporter inom Sverige, men tyvärr är det inte alltid något som fungerar just på grund av standardmåtten, som skiljer sig beroende på tillverkningsland och användningsområde.
Lastbärare som tillverkats enligt en standard kallas föga förvånande för standardiserade lastbärare. Internationella Standardiseringskommissionen, ISO, tar fram standarder för tillverkning av lastbärare.
Lastpall / Pall
En lastpall är tillverkad av trä, plast eller stål och används för att på ett standardiserat vis lasta samt transportera gods. Europapallen (EUR) är vanlig i Sverige och resten av Europa. Dess höjd är ca 150 mm och beroende på vilken klass den tillhör skiljer sig bredd- och längdmåtten åt:
|
EUR: |
800 x 1200 (mm) |
Stålpall
Stålpallen har samma mått som EUR-pallen (800 x 1200 mm) men höjden skiljer sig åt en aning. Fördelen med stålpallen är att den inte skräpar ner som en pall gjord i trä gör.
En pall gjord i stål klarar även av att hantera gods som har hög temperatur. Nackdelen ligger i att den väger mer och därmed inte är prismässigt konkurrenskraftig för t.ex. vägtransporter, förutsatt att godset inte kräver stålpallar.
Ett företag som använder stålpallar är Johnson Metall i Örebro. När en maskin "spottar ut" kapade metallrör (t.ex. "Solid round bars") läggs dessa automatiskt ner på en stålpall. Med tanke på att ett solitt "rör" väger flera kg styck löser stålpallen materialhanteringens utmaningar.
Plywoodpall
Plywoodpallar är en lättviktskontruktion med flera fördelar. Den här pallen har en helt plan lastyta, olikt t.ex. EUR-pallar som har ribbor. Under lastytan (överdelen) sitter cylindrar tillverkade av stål och under dessa, ribbor med "truckspår" som på andra lastpallar. Plywoodpallen kommer i standardmåtten 1200 x 800 x 120 mm och 600 x 800 x 120 mm. Tillverkare av plywoodpall i Sverige är Nefab i Jönköping.
Anpassade lastbärare
En lastbärare som är lätt att förbise vid en genomgång likt denna, är rullpallen även kallad rullbur eller rullcontainer. Den har en botten av trä eller stål och kännetecknas av sina höga gallersidor och hjul. Det som gör den intressant är dess mått, nämligen 600 x 800, vilket gör den identisk med en halvpall av EUR 6-format.
Rullburar används vanligen inom brev och paketdistributionen, dagligvaruhandeln och inom återvinningsindustrin. På samtliga användningsområden är rullcontainern en tacksam lastbärare tack vare dess möjligehet att lasta på höjden utan risk för ras, dess framkomlighet i smala gångar och för dess hanterbarhet, åtminstonde i jämförelse med en likvärdigt lastad lastpall.
Växelflak
Växelflak är ett avlyftbart lastbilsflak med utfällbara stödben för uppställning. Ett europeiskt flak är 2,500 mm brett, ett växelflak i Sverige är 2,600 mm brett - vilket gör att två eller tre europapallar kan lastas i bredd. Ett containerflak, olikt ett växelflak, har samma längd och bredd som en 10- eller 20-fots container.
Pipeline
En traditionell syn på lastbärare och logistik innehåller alltid lastpall och container. Pipeline är underskattat som lastbärare och fyller samma funktion som andra metoder, med den skillnaden att här kräver godset (olja, vatten med mera) att transporten sker under mer kontrollerade former än för andra typer av gods.
Linbana / Travers
Externa linbanor är utrotningshotade. Interna linbanor och traverssystem är i gengäld på frammarsch. I mellansverige har linbanan mellan Forsby och Köping (1947-1997) fungerat som en transportör av kalk från Södermanland till cementfabriken i Köping. Världens längsta linbana (icke att förväxlas med bergbana) går mellan Örträsk & Mensträsk i Norsjö kommun och är 13 km lång.
Interna linbanor är sådana som används inom bl.a. produktionsindustrin. Volvo i Hallsberg använder en traversliknande konstruktion som löper genom hela produktionslinan, från första ihopsvetsning av stommen hela vägen fram till efter lackering, när det är dags för mer specifika kundanpassningar.
Container / Containrar
En container kan vara på allt från 5, 10 och 30 fot till 20 fot (6,1 m) och 40 fot (12,2 meter) långa. Det finns även containrar i storlekarna 45 fot (13.7 meter), 48 fot (14.6 meter) och 53 fot (16.2 meter).
I USA är containrar på 48 och 53 fot vanligast då dessa är anpassade till lastbilar och tågvagnar. Amerikanarna är även flitiga i användningen av mjukvara för materialhantering i samband med "containeriseringen" rörande hur en container kan lastas optimalt med hänsyn tagen till spatiala perspektiv.
Mått på containrar
En containers kapacitet anges i TEU (Twenty-Foot Equivalent Units). En container som är 20 fot är "1 TEU" och flera antal "TEU" utgår från kapaciteten hos en 20-fots container, där en 20 fots container ("dry container 20' standard steel") lastar 33,2 kubikmeter gods utifrån de interna lastmåtten som är (längd) 5,900 mm * (bredd) 2,352 mm * (höjd) 2,393 mm.
TEU utgår dock från de externa måtten som på en 20 fot lång container är 6,1 meter i längd (length), 2,44 meter i bredd (width) och en höjd på 2,59 meter (height). Priset för en styck "1 TEU"-container ligger på ca 17,000 svenska kronor (aug 2007, dollarkurs 7 SEK) och de flesta tillverkas i Kina.
En 40 fots container (2 TEU) har en intern längd på 12,035 mm, en intern bredd på 2,350 mm och en intern höjd på 2,393 mm (lasthöjd). Därmed ryms det 67 kubikmeter gods i en "Dry container 40' standard steel".
Containrar för att transportera flytande gods heter IBC-containrar efter det engelska namnet "Intermediate Bulk Container".
Tara
En 20-fotscontainer väger olastad 2,230 kg och dess tomvikt kallas för "tara" (eng. tare). Containrar har en hög tara på grund av sin robusta konstruktion. De är byggda för att klara stora påfrestningar på väg och till sjöss. Det finns även anpassade containrar för tempererat eller flytande gods. 40-fotscontainrar kallas även för sjöcontainrar.
Fördelar container
Vid långväga transporter främst med båt kommer containern till sin fulla rätt. Dess konstruktion må vara tung och svårhanterbar men dess fördelar väger som oftast över. En container är robust vilket gör att stölder av gods har minskat sedan dess införande, de flesta containrar är försedda med rejäla låsanordningar.
En container är lätt att hantera om rätt utrustning finns på plats. I hamnar står stora mängder containers och väntar på att skeppas med båt eller att lastas på tåg samt lastbil för vidare transport landvägen. Containerns konstruktion underlättar hamnarbetarnas jobb idag jämfört med tidigare. Det tar kortare tid att lasta och lossa en container i jämförelse med pall för pall.
Containers har också den fördelen att dess konstruktion möjliggör snabbare hantering än av andra sorts lastbärare. Det i sin tur gör att det går snabbare att lasta och lossa ett fartyg, vilket innebär kortare liggetider i hamn (det kostar pengar att ligga i hamn).
Tack vare expansionen i Kina och Indien kommer containern att fortsätta sin bana som det bästa alternativet i jämförelse med andra sorts lastbärare, även om det sannolikt är så att andra lastbärare kommer att verka med kraft inom sina specialområden.
Fartyg
Containrar för sjötransporter och idag på såväl små som större lastfartyg. Nedan en bild på Emma Maersk, världens största containerfartyg med en längd på knappt 400 meter och en lastkapacitet på mer än 11,000 containrar (TEU):
Bilder lastbärare
Besök en sida från Atlet för bilder på lastbärare såsom öppen pall, stängd pall, rullpall, rullcontainer, nätcontainer och combitainer: Klick!