Lager

I tillverkande företag behövs en plats där råmaterial och annat som föregår produktion lagras. Ett sådant lager kallas för råvarulager. Under produktionen kallas de halvfärdiga produkterna för produkter-i-arbete, PIA, vilket även det är ett slags lager. En färdig produkt lagras i ett färdigvarulager.

Ett lager som ofta angrips ur ett logistikperspektiv är så kallade buffertlager. Dessa uppstår på olika platser i t.ex. produktions/förädlings-kedjan och innebär att halvfärdiga produkter anhopar sig innan eller efter en aktivitet eller avdelning.

Orsaken till buffertlager kan vara att en maskin har begränsad kapacitet och att även om den utnyttjas maximalt klarar den inte av att bearbeta samma mängd produkter som skickas till den arbetsstationen.

Ett välanpassat buffertlager behövs i nästan alla företag. Det finns tjänsteföretag som inte använder sig av buffertlager men fokus är här på tillverkande företag, förädlande företag och handelsföretag, där avsaknaden av ett buffertlager innebär stopp i produktionen.

Återförsäljare har sitt lager i butiken, även om det oftast finns ett förvaringslager för produkter som är på väg ut i butiken. Ett sådant lager kan även kallas för mellanlager.

Ett annat exempel på mellanlager är ett rullande lager, där produkterna finns på väg från ett tillverkande företags färdigvarulager till en grossist eller återförsäljare (läs mer om Just-in-Time längre ner på sidan).

Rullande lager
Rullande lager

Ett lager kan vara fast eller flytande. I ett fast lager har varje produkt en fast pallplats, produkten återfinns alltid på den platsen. I ett flytande lager placeras produkterna där det för tillfället finns plats. Ett flytande lager är en av förutsättningarna till ett effektivt automatlager, där datorn bestämmer var pallarna ska stå utifrån hur ofta de plockas (eller andra parametrar).

Pallplatsindelningen kan även bidra till att en del av lagret är fast och ett annat flytande, där (återigen) det flytande lagret innehåller artiklar med hög plockfrekvens (hur ofta en viss produkt tas ur lagret).

Lager på operativ nivå
För att lyckas med att kombinera daglig hantering i lagermiljö med att hålla nere kostnaderna måste en del saker uppfyllas:

  • Gods/varor/produkter bör placeras så att onödig förflyttning undviks. Utifrån det kriteriet ska gods som plockas ofta (frekvent) placeras mer tillgängligt än hur gods med lägre plockfrekvens lagras.
  • Fyllnadsgraden ska maximeras om möjligt. Om lagret inte fylls är det läge att se sig om efter ett mindre lager, som kostar mindre pengar.
  • Lagret ska vara välplanerat och vara lätt att hitta i. Tydlig märkning av pallställage underlättar översikt, behovsinventeringen och motverkar felplock. Lagret måste även vara dimensionerat såpass att truckar och annan hanteringsutrustning kan användas utan problem.

Lager är dyrt

Lager är dyrt, både om man ser till kapitalbindning och saker som hyra, uppvärmning och personalkostnader. Målet är att lagret ska vara stort nog att rymma vad som behövs, men litet nog att inte orsaka onödiga kostnader för företaget.

Pallställage med hög fyllnadsgrad

Att hålla sig med ett stort lager kan inverka positivt på försäljningen, det är mer sannolikt att en kund handlar om varan finns i lager, även om det finns undantag där särskilt eftertraktade varor tillåts ta längre tid att få tag i.

Ett exempel på begränsad lagerhållning är bilhallar som har en begränsad uppsättning demobilar, där kunden kan få en upplevelse av det fordon som är intressant, utan att lagerhållning behövs för alla modeller samt utrustningsnivåer.

Lager kan ha en negativ inverkan på företagets ekonomi. Produkter som finns i lager binder kapital (kapitalbindning) eftersom de i sig har ett värde som inte kommer säljaren tillgodo förrän kunden köper produkten.

Ett sätt att minska kapitalbindningen, särskilt hos tillverkande företag, är att använda sig av Just-in-Time-leveranser:

Just-in-Time

Just-in-Time (JiT) är en strategi som på det operativa planet innebär att leveranser bara accepteras just precis när de behövs, inte före och inte efter. JiT innebär enligt en del kritiker en förskjutning av kapitalbindning uppströms längs flödet, till leverantören. Men det behöver inte vara så om det finns en välfungerande kommunikation mellan leverantör och mottagare.

Fördelar med JiT är att kapitalbindningen minskar (åtminstonde hos en part i flödet), men att JiT kräver ett välutvecklat distributionssystem vilket i sin tur är känsligt för störningar.

Att lagret ska vara indelat efter plockfrekvens är självklart idag. Även om inte alla använder dem så finns det verktyg för de företag som vill höja sig ett snäpp.

Volymvärde

Artiklar i lager kan även placeras efter hur mycket de säljer och en vanligt förekommande indelning är utifrån artikelns volymvärde.

Volymvärdet är artikelns värde multiplicerat med antalet sålda artiklar. Därifrån delas artiklarna in i tre klasser: A, B och C vilket utgör delarna i en ABC-analys. En tumregel är att 20% av artiklarna svarar för 80% av omsättningen.

Flytande lager

Ett annat sätt att placera gods och varor i lager är genom användning av flytande lager. Där saknas fasta pallplatser och godset lagras efter t.ex. plockfrekvens. Gods som plockas frekvent placeras närmare plockaren och mindre frekvent plockat gods placeras längre bort.

Flytande lager kan med fördel använda sig av automatlagerlösningar såsom ett paternoster eller en lösning med automatiska truckar.