Kapitalbehov och finansiering
Vad kapital används till i ett företag
Med balansräkningen som utgångspunkt kan kapital delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Summan av dessa båda indelningar är företagets totala kapital. Summan av eget och främmande (lånat) kapital kallas även det för företagets totala kapital. Ett annat ord för totalt kapital är balansomslutning.
Klassificering av tillgångar
Anläggningstillgångar är sådana som är avsedda för stadigvarande bruk eller för fortlöpande innehav i företaget. Exempel på anläggningstillgångar är lokaler, byggnader, maskiner och delar i andra företag. Omsättningstillgångar är allting annat. Varulager, kundfordringar och likvida medel är exempel på omsättningstillgångar. Beroende på bransch kan en omsättningstillgång i företag X vara en anläggningstillgång i företag Y.
Kapitalbindning
Kapitalbindning är pengar bundna i exempelvis maskinparken, fordonsflottan, råmaterial- eller färdigvarulagret. Företagets tillgångar binder kapital, och alternativkostnaden för sådan kapitalbindning definieras som vad företaget skulle ha fått som intäkt om kapitalet använts på annat vis, exempelvis genom placering i värdepapper.
Kalkylmässig kapitalkostnad
För att räkna fram kostnaden för kapitalbindningen använder man den kalkylräntekostnad (vilken baseras på den teoretiska diskonteringsräntan) som ska motsvara företagets krav på räntabilitet på investerat kapital.
Diskonteringsräntan sätts av företaget och tas fram genom att jämföra alternativa placerings- och investeringsmöjligheter och deras olika avkastningsmöjligheter. Ett annat sätt ta fram en kalkylränta är att se till risken med investeringen, vilket om risken vore hög skulle motivera en högre kalkylränta (vilket ger högre möjlighet till avkastning).
Kapitalbindningens negativa effekter
Ett exempel på kapitalkostnader i samband med kapitalbindning är; att om företagets fordonsflotta (åkeri) köpts med främmande kapital (lånade pengar), så uppkommer kapitalkostnader i form av ränta och kreditavgifter.
Man bör därför sträva efter en hög självfinansieringsgrad. Den senare anges i procent och räknas fram genom att kassaflödet divideras med totalt kapitalbehov, där det senare är summan av anläggningskapital, rörelsekapital och likviditetsreserv.
Att nå lönsamhet (och att minska kapitalbindningens negativa effekter) kan upplevas som en hel vetenskap. Här visas två enkla metoder som inte innebär att man genom kostnadsrationaliering ökar vinstmarginalen, något som är en allmänt vedertagen metod.
Minska de negativa effekterna
För att minska kapitalbindningens negativa effekter på verksamheten kan man sträva efter att ha en hög kapitalomsättningshastighet, som är det antal gånger per år som det genomsnittliga kapitalet återanvänds.
Kapitalomsättningshastigheten kan räknas fram med hjälp av Dupont-modellen där modellen i sitt enklaste utförande behöver uppgifter om vinstmarginal och företagets avkastningskrav på det totala kapitalet.
Räkna fram kapitalomsättningshastigheten (x) med kända värden för vinstmarginal och avkastning på totalt kapital: Om vinstmarginal 19% och avkastningskrav på totalt kapital 22,8%, löses med ekvationen 0,19x = 0,228, vilken ger 1.2 i kapitalomsättningshastighet (0,228 dividerat med 0,19 för att frigöra "x"). Det går att ersätta "x" med t.ex. vinstmarginal om kapitalomsättningshastigheten och avkastningskravet är kända och målet är att räkna fram vinstmarginalen.
Metod två för att räkna fram kapitalomsättningshastigheten är att dividera företagets nettoomsättning (intäkter) med det genomsnittliga totala kapitalet.
Finansiering
Finansering handlar om tillvägagångssätten för hur företaget ordnat fram kapital. Finanseringskapital delas upp i eget kapital (ägarkapital), kortfristiga skulder och långfristiga skulder.
Eget kapital är sådant kapital som kommer från företagets ägare (ägarkapital) och intressenter, och som inte utgörs av lån (som blir till skulder), vilket kan handla om att företaget upplåter aktier eller andelar beroende på bolagsformen.
Riskkapital är ett exempel på eget kapital där företaget får medel att driva verksamheten i utbyte mot att investerare ges inflytande i hur företaget styrs, samt avkastning om företaget går med vinst. Vinsten måste dock inte delas ut, utan kan återinvesteras i företaget.
Finansiellet kapital kallas sådant kapital som behövs för att finansiera tillgångarna (anläggnings- och omsättningstillgångar). Kapital bundet i tillgångar kallas för bundet kapital. Kapital för att köpa en maskin är finansiellt kapital. Maskinen binder därefter kapitalet och det kallas för bundet kapital.
Klassificering av finansieringskapital
Anläggningskapital är kapital bundet i anläggningstillgångar och som inte uppstått tack vare långfristiga skulder. Rörelsekapital är kapital bundet i omsättningstillgångar där kapitalet inte är sprunget ur kortfristiga skulder.
Kortfristiga skulder är förfaller normalt till betalning inom 12 månader och kan vara räntefria, medan långfristiga skulder har en längre löptid med tillhörande ränta och avgifter.
Balans mellan eget och främmande kapital
För att trygga företagets betalningsförmåga på lång sikt (soliditet) måste en god balans råda mellan andelen eget och främmande kapital. Det innebär att företagets skulder inte får öka i mer än det egna kapitalet och att om företaget kan hantera faktorer såsom varulager och kundkrediter utan att försäljningen blir lidande, så kommer soliditeten att öka genom att rörelsekapital frigörs vilket i förlängningen innebär att företaget snabbare kan bli av med det främmande kapitalet tack vare en minskning av räntekostnaderna och högre vinster.
Balans mellan eget och främmande kapital
Företag som tar till sig och använder sig av Du Pont-modellens algoritmer i kombination med kapitalrationalisering kan på sikt avsevärt förbättra sina finanser. Frigörelse av kapital bidrar till att stärka företaget och dgöra det mer konkurrenskraftigt samt redo att möta konjunktursvängningar bättre än dem som inte använt dem verktygen i sin ekonomistyrning.
Fördjupning: Beräkningsmodeller
Det är lätt att memorera teoretiska kunskaper. För att verkligen lära sig använda sina kunskaper krävs övning innan färdigheterna framträder.
Fördjupningssidan innehåller exempel på beräkningsmodeller för att ta fram vissa nyckeltal som relaterar till innehållet på den här sidan.
Besök: Fördjupning: Beräkningsmodeller
Exempel på formler för beräkningar relaterade till kapitalbehov och finansiering
Totalt kapitalbehov = "Anläggningskapital" + "Rörelsekapital" + "Likviditetsreserv".
Självfinansieringsgrad = "Kassaflöde" dividerat med "Totalt kapitalbehov".
Genomsnittligt rörelsekapital = "Omsättning (st/dag)" multiplicerat med "Genomsnittlig bindningstid (dagar)" multiplicerat med "Utbetalning (kr/st)".
Genomsnittslager = "Maximilager" adderat med "Minimilager" dividerat med 2, eller "Inköpskvantitet" dividerat med 2 adderat med "Buffertlager".
Lagrets omsättningshastighet = "Omsättning till inköpspris" dividerat med "Genomsnittslager till inköpspris".