Budgetering
Budget i praktiken
Att lära sig hur en budget är konstruerad är en sak, att lära sig att använda en budget i praktiken, att budgetera, är en något annat. Övning ger färdighet.
Här presenteras arbetet med att ta fram en resultatbudget som innehåller en försäljningsbudget, en tillgångsbudget, en OH-kostnadsbudget, en personalbudget och en materialbudget.
Försäljningsbudget
Förutsättningarna är fiktiva och inleds med uppgiften om att år 2007 kommer att innebära smärre justeringar av volymerna:
Försäljningsbudgeten visar volymen för 2006, procentsatsen för justeringen inför 2007, den nya försäljningen för 2007, pris per enhet multiplicerat med volymerna för 2007 och hur hög omsättningen beräknas bli för varje produktslag.
Tillgångsbudget
Nästa steg är att göra en budget för tillgångarna där det viktigaste värdet är det för avskrivningarna:
Tillgångsbudgeten visar värdet i kronor, avskrivning i procent och avskrivning i kronor för fabriken, kontoret, maskinerna och inventarierna.
OH-budget
Steg tre är att ta fram en delbudget för övriga kostnader. Dessa kallas även för OH-kostnader, där OH står för OverHead, vilka är indirekta kostnader som inte direkt kan påföras ett eller flera produktslag:
OH-budgeten visar kostnadsställen i form av odefinierade tillverkningskostnader, telefon, porto, papper, marknadsföring, arbetsresor och representation.
Personalbudget
Det fjärde steget på vägen mot en resultatbudget är personalbudgeten. Här är det vanligt att man slarvar och inte tar med alla parameterar nödvändiga för att ge en rättvis bild av det beräknade resultatet. Löner är förmodligen den största kostnadsposten för ett företag, även om det i vissa branscher finns höga inköps- och driftkostnader.
Personalbudgeten visar utöver löner per timme och per månad även tillverkningstid per produkt samt nyanställningsbehovet och den övertidsgrundande relationen mellan total tillverkningstid och arbetskapacitet.
En alternativ lösning till övertiden är att anställa en person på halvtid och korta kafferasterna för att ge tid för de resterande 6 procenten...
Materialbudget
Den femte och sista delbudgeten innan företagets resultat kan beräknas är materialbudgeten:
Materialbudgeten visar inköpspriset för de två artiklar som ingår i varje produkt. En procentuell ökning om 10% presenteras i den andra tabellen uppifrån och resultatet efter pålägget visas i den tredje tabellen uppifrån.
En justering av tillverkningsvolymen görs på basis av ett önskemål om förhöjda nivåer i färdigvarulagret inför 2007 och delbudgeten avslutas med en sammanräkning, vilken ger en materialkostnad på 3,527,150 kr.
Resultatbudget
Nu är vi framme vid resultatbudgeten och det är dags att addera alla intäkts- och kostnadsposter till denna avslutande beräkning:
Resultatbudgeten visar totalsummorna från varje delbudget och hur intäkterna minskar med kostnaderna, ner till ett rörelseresultat, och hur rörelseresultatet minskas med avskrivningarna. Det ger att företaget i det här budgeteringsexemplet gör en förlust på 154,569 kr.
Kommentar till budgeteringsexemplet
En budget är ett styrinstrument och en ekonomisk handlingsplan för framtiden. En budget ska kommunicera sitt innehåll in i företag och ut till marknaden. Idag är det vanligt att budget ersatts av prognoser och estimat. De nya namnen kommer dock inte med något nytt innehåll.
En av de mest viktiga budgeterna att skapa är resultatbudgeten. Den kan innehålla flera olika delbudgetar såsom försäljningsbudget, inköpsbudget, tillverkningsbudget, personalbudget och budget för övriga omkostnader.
En resultatbudget innehåller uppgifter om intäkter och kostnader. Den bör kompletteras med en likviditetsbudget som handlar om den operativa driftens in- och utbetalningar under perioden / räkenskapsåret / budgettiden / etc.
För att skapa ordning vid finansiellt viktiga beslut t.ex. investeringar och finansieringen av dessa, bör företaget skapa en finansiell budget.
Likviditetsbudget och finansiell budget är inte lika vanligt förekommande som resultatbudget men ack så viktiga även dem.
Budgeteringsexemplet på den här sidan innehåller fiktiva värden och ska inte antas komma från något företag som är verksamt idag.
Även om det inte är helt osannolikt att företag gör förluster, är värdena i det här exemplet medvetet valda för att generera en förlust och därigenom tvinga fram en självkostnadskalkyl för att utröna vilken produkt det är som bidrar mest till förlusten.
Utan att redovisa en fullständig självkostnadskalkyl (orderkalkyl / påläggskalkyl) är det troligt att det är fotbollsskorna som är boven i dramat med företagets förluster. Sportväskorna har en högre materialkostnad men fotbollsskorna tar längre tid att tillverka och som personalbudgeten visar så är lönekostnaden för skotillverkning störst.